Sedan tog vi tunnelbanan in till Globen där vi gick runt och kollade lite. När jag såg Globen så förstod jag, snart är det dags.

Vi gick runt och kollade lite inne i Globen Shopping och när jag såg en massa folk med Erik/Calle skyltar så började jag få in den här Idol-känslan som jag brukar få innan varenda fredagsfinal, men nu var den starkare än någonsin.

Jag tog en snygg Erik-plansch som dem delade ut och vi satte oss ner för att vänta på att insläppet började.

Efter ett tag så begav vi oss till entren där insläppet började. Det var en enorm kö och vi stod nog ute och frös ett litet tag innan dem äntligen öppnade dörrarna och vi kom in.

Nu började det på allvar. Mina nerver var på spel och efter ett toabesök så ställde vi oss i kön för insläppet till studion. Det var länge vi stod innan vi blev insläppta, och jag lovar er. När jag såg scenen vart mina knän helt saga och jag skakade nästan, för då fattade jag verkligen att jag var där.

Vi gick ner och satte oss vid våra platser och satte oss till rätta. Jag och faster tog en massa bilder på scenen och publiken också. Nu var det den eviga väntan börjad.

Efter ett tag hörde vi en massa skrik bakom oss och vi fattade ingenting. Jag vände mig om och såg att alla utröstade idoler stod där. Fy fan vad jag nästan höll på att svimma när jag såg Tove och Erika. Det var en av dem coolaste upplevelserna i hela mitt liv! Jag satt och smygfotade ett tag innan studiomannen klev ut på scenen och började prata.

Det var även repetetioner på scenen. Juryns entre repeterades, Toves (den andra programledaren) tal repeterades och det Jihde skulle säga repeterades.

Det kändes så himla coolt att vara där och jag ville inte vara någon annanstans än där.

Reza uppträdde innan och då kändes det äntligen som om det var dags.

Jag orkar inte beskriva hela programmet i detalj, men jag kan ta med mina höjdpunkter.

• När Erika stod två meter ifrån mig (!)
• När Erik uppträdde
• När Tove uppträdde i pausen

Efter det var det dags för långpaus och jag och faster gick än en gång runt och tittade en liten stund, men i gick tillbaka, det var för mycket folk. Jag röstade några gånger på Erik också (hihi) och sedan gick vi och satte oss.

Så var det dags för vinnaren att koras. Det var äkta spänning i luften när introt på vinnarlåten spelades.

Men så hörde jag Eriks röst och jag ställde mig upp, viftade med skylten, skrek, tog kort och applåderade.